En helg i Dalaskogarna

Min pappa bor i skogen, i det som tidigare varit familjens sommarstuga. Jag åkte och hälsade på honom förra helgen. Ingen sommar är komplett utan minst ett besök där uppe. Det är där jag tillbringat större delen av min barndom.

 

 

Ett av de första sakerna jag gjorde när jag kom dit var att sparka av mig skorna och plocka en bukett av vilda växter. Jag tycker det är underbart rofyllt att plocka blommor. Här är det vädd och ett gräs som spelar huvudrollen.

 

Det som är skönt med stugan är att det är en lugn plats. Jag riktigt känner hur storstadsstressen rinner av mig.

 

Skogarna väller över med blåbär. Jag är ingen hejare på att plocka men när det finns så gott om dem är det lätt att få ihop några liter på en relativt kort tid.

 

Blåbären avnjuts bäst tillsammans med pallade hallon i frukostfilen.

 

För allra första gången hittade jag även kantareller.  I ärlighetens namn har jag aldrig letat förut. Det lilla jag vet om svamp har jag lärt mig de senaste åren.

 

Grusvägarna är långa och det går att ta sig fram med cykel (som jag alltid gjort) men pappa har ju en gammal Jawa och den är fantastiskt rolig att susa fram på.

 

Vad kan man annars företa sig där ute? Klappa hästar exempelvis. Grannen på andra sidan bäcken har ett travstall och där har jag tillbringat många timmar med att mocka, rykta och försöka rida på något motvilliga springare. Nu har han inte så många hästar längre men de som finns gillar att bli kliade.

 

Det absolut bästa är dock när jag får ge mig ut på sjön med ett metspö. Inte för fångstens skull utan stillheten. Jag blev inte ens irriterad på åkgräsklipparen som bullrade på andra sidan sjön.

 

Sammantaget var det en skön helg. Pappa var chockad över att det inte regnade en endaste droppe. Jag var lättad över att inte bli helt uppäten av myggen.

Annonser

2 comments

  1. Dalkullan i mej känner sej hemma! Till och med stolarna vid matbordet har jag, fast mina är vita numer och står i lillstugan:)
    Tack för infon om kjolvärmaren. Har sett en lykta på museét med text som påstod detsamma.

    Må så gott.
    Kram Eva-Mari

  2. Vilken mysig stuga!! Maken snackar titt och tätt om att han nångång ska försöka sej på att timra ett litet hus – och skulle han lyckas få till något liknande din pappas, så kan jag absolut tänka mej att flytta in i den! 🙂 Gärna på en liknande plats också – fast helst myggfri… Ähum!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s