Träning

Stockholm Tunnel Run 2014

Ett härligt myller av folk i neongula västar strömmade upp ur tunnelbanan vid Gärdet. Förväntan och nervositeten låg i luften. Det var säkert fler än jag som inte var helt vana vid distansen, 10 km.

image

Efter lite strul stod jag där i näst sista startledet och min kompis och hennes kollega hade hittat mig. Det är egentligen lite knäppt att vilja springa i en tunnel (Norra länken) men ingen kommer ju att kunna göra om det efter att trafiken släppts på nästa vecka.

image

Efter omkring 6-7 km kände jag att de andra två höll ett högre tempo än vad jag egentligen var bekväm med men jag hängde på så gått jag kunde. Det var väl ungefär där jag började slarva med framfotalöpningen. Det kräver fortfarande att jag koncentrerar mig. Jag fick låta dem löpa före mig vid sista backen upp mot målet och så här i efterhand kändes det nesligt att bli slagen med 16 sekunder! Min kompis är skadad lite varstans och har inte alls hunnit träna i samma utsträckning som jag. Men jag vet ju sedan tidigare att hon är extremt seg och uthållig när det verkligen gäller 🙂

Utan att ha ont i vare sig knän eller höfter tog jag mig i mål på 1.01.57. Jag är trots allt mycket nöjd med mig själv. Har ju inte sprungit så långt på drygt 6 år!

Träning på längden och tvären

Jag har fått en gratis prova på-vecka på det lokala gymmet. Därför har jag varit extremt aktiv den här veckan. Cirkelträning i måndags, zumba i tisdags och spinning igår. Min kropp undrar vad sjutton jag håller på med 🙂 Som varje klok person begriper så kommer inte det här att hålla i sig. För det första vill jag inte teckna ett avtal med gymmet som löper över ett helt år. Sex månader tycker jag vore mer lämpligt men det går minsann inte. För det andra hinner jag ju inte göra något annat om jag ska häcka på gymmet så här ofta.

 

  • Cirkelträning var roligt men lite hetsigt.
  • Zumba har jag provat förut och jag har inte ändrat uppfattning. Det är inte för mig. Jag är för långsam på att lära mig nya steg.
  • Spinningen gjorde mig glatt överraskad. Det var ungefär 8-10 år sedan jag provade sist och den gången avskydde jag det. Nu hade vi pulsband och kunde anpassa oss efter vår egen förmåga. Men jag känner mig helt klart ledbruten idag.

Jag gjorde det! Vårruset 2014

Jag har haft ett mål med löp/lufsar-träningen under våren. Jag ville springa Vårruset på max 30 min.

image

Igår var det dags att visa färg. Och vet ni vad- jag klarade det! 29.23.8 blev tiden. Jag känner mig odrägligt nöjd med mig själv 🙂

Nu är jag motiverad att fortsätta löpträna under sommaren. Kanske inte 2 ggr/vecka som jag gjort de sista veckorna men 1 g/vecka är ok.

På god väg

Jag har som mål att springa Vårruset på 30 minuter. Det målet har känts hopplöst långt borta. I morse fick jag dock ett ryck och jag gav mig ut en sväng innan jag skulle in på ett seminarium.

Döm om min förvåning när jag sprang 5 km på 32 min och 22 sekunder! Jag har ytterligare ett par veckor på mig att få bort de där sista minuterna. Vem vet, jag kanske klarar det 🙂

Katt ute eller katt inne?

Jag har två katter och bor i ett radhus på 84 kvadratmeter. Då kan man ju tycka att det inte ska vara så svårt att hålla reda på familjemedlemmarna. Just nu vet jag dock inte var hankatten är! Jag har kollat så kattstackarn inte är utelåst. I helgen glömde jag honom ute i omkring 30 minuter och hans tassar var alldeles iskalla när han äntligen blev insläppt. Jag kände mig som en extremt dålig matte då. Nåja, han har väl gömt sig under en säng och kommer fram när det är dags för sista kvällsmaten.

Min trogna följeslagare, hon håller sig dock nära. Mitt lilla plåster 🙂

image

Jag tog mig en dust med löpbandet efter jobbet idag. Det var eländigt jobbigt. Jag orkade inte springa mina 45 min i sträck utan jag blev tvungen att gå ett par minuter mitt i. 5 km tog dock 36 minuter (bättre än förra veckan) men det berodde på att jag tog ut mig ordentligt den sista biten och jag orkade inte fortsätta springa mer. För att kompensera min dåliga kondis så tvingade jag mig att göra några situps som avslutning. Pest och pina! Jag har så klena magmuskler.

Flås på löpband

Idag har jag gjort mitt första löparpass på gymmets löpband. 6,17 km på 45 min (5 km på 37 min). Det kan låta eländigt men jag sprang faktiskt med 2% lutning under några 5-minutersintervall! Jag anar att jag kommer att ha träningsvärk imorgon.

 
image

 

Mitt mål är att springa 5 km på 30 min utan att det ska kännas som om lungorna håller på att  sprängas 🙂 Jag sprang Vårruset på den tiden för 5-6 år sedan. Konditionen har bara dalat sedan dess.

Gymmet var ödsligt. De flesta har annat för sig på fredagseftermiddagarna skulle jag tro. Jag tyckte det var skönt att slippa trängas med en massa andra svettiga människor. Det räckte gott och väl med killen på bandet intill som körde intervallträning. Han sprang så himla fort att ljudet från hans skor överröstade uppläsaren av min ljudbok (Adam och Eva av Aarto Paasilinna). Klart att jag är avundsjuk på hans flås!

Jag undrar verkligen när den där endorfinkicken ska infinna sig som folk pratar om. Jag njuter bara när det är över. Då känner jag mig malligt nöjd över att ha genomfört det jobbiga.

Efter en välbehövlig dusch gick jag ut med några kollegor på det lokala haket. Det räckte med ett ynka glas vin så kände jag mig snurrig. Jag drack nog inte tillräckligt med vatten efter löparpärsen.