barn

Inbäddade

Pallkragarna där jag häromdagen sådde sallat och salladslök är nu täckta med fyrdubbla lager fiberduk. Det borde vara tillräckligt för att skydda för frost.


Gick förbi en loppis i eftermiddags och spontanfyndade en pytteliten vas. Den kommer bli perfekt för tussilago etc som jag hoppas att sonen ska plocka åt mig om ett par år 🙂

Sallat i jorden

Så fort jorden blir lätt att bearbeta är områdets katter framme och använder mina pallkragar till toalett. Usch! Efter att jag under den kyliga kvällen petat ner sallats- och rädisefrön så är sådderna nu skyddade med bland annat fiberduk.

Nuförtiden måste jag vara effektiv i trädgården för lilleman kan när som helst ge hals och då är det bara att släppa redskapen. En utmaning minsann. Jag är ju av naturen en tämligen oorganiserad hobbyodlare.

Vårkänslor

Sedan senaste inlägget har J kommit till världen. En underbar liten unge som tar i stort sett all min tid nu 🙂

Våren gör det extra härligt att vara föräldraledig 🙂

Några klyftor med bortglömd sättvitlök har jag nu tryckt ner i komposten. När J tar sin långa förmiddagslur i vagnen kan jag passa på att pyssla i trädgården.

Hur man sysselsätter sig för att inte bli galen av denna väntan

Han där i magen visar inga som helst tecken på att vilja komma ut. Jag har gått en vecka över tiden och någon gång under morgondagen sätter de igång mig. Det var inte så jag hade tänkt mig det här men det är väl bara att acceptera. 

Idag har jag roat mig med att göra en nötgryta och saffransbiscotti. Bra att ha käk i frysen att ta fram när jag förhoppningsvis är upptagen med att amma.

Barnet som inte ville gå in

Det här lilla barnet höll mig sysselsatt igår eftermiddag.

image

Skogspromenad för mig och hans ömma moder, cykling för honom. Det där med att sitta i vagn och sova var blä, blä.

Till slut så fick vi dock till en sovstund och modern åkte till sin volleybollmatch och lämnade barnet i min vård.

image

Stora fordon är populära så vi åkte buss några hållplatser. Det är fantastiskt att en sådan enkel sak kan göra en nästan 2,5-åring så uppspelt. Och besöket i Mulle Meck-parken (bilden ovan är inte från Mulle-Meck-parken) framkallade också eufori. Jag tycker också att det är en rolig park men efter att ha varit ute i nästan fem timmar så var det kallt om fötter och andra kroppsdelar. Mitt tålamod var inte oändligt och till slut fick jag ta honom under armen och bära in honom. Ni kan ju gissa hur nöjd han var över det…

Vem behöver lekland?

Inte mitt ena fadderbarn i alla fall!

image

Vi åkte till en stor second hand-butik för att hitta kläder åt honom. Medans hans mor sökte pyjamas etc så lekte han och jag oss igenom de flesta bilarna. Det var jättemånga….

image

När hans moder lite senare på eftermiddagen behövde handla så fick jag hålla koll på barnet medan han med hjärtans lust jagade runt med shoppingvagnen i gångarna. Vilken energi!

Nyårsdagen

I princip alla jag umgås med har barn och det är tydligen synonymt med att ha de sett filmen Frost. Alla är lyriska!

Jag tillbringade sista dagen av 2014 och första dagen av 2015 hos goda vänner som har två exemplar av minimänniskor. Jag undrade därför om barnen ville se filmen med mig och de var inte svårövertalade. Vi avnjöt därför HC Andersens ”något” förvanskade historia om Snödrottningen till frukosten i morse. Vad ska jag säga…. Den är väl ok.

image

Det var mycket roligare att gå ut och kravla upp och ner för en gigantiskt hög med skitig snö som kommunen plogat ihop på det närliggande torget. Barnen åkte kana tills vantarna var dyblöta och då gick vi hem igen och vräkte i oss pannkakor.

 

En bra start på 2015. Och det ska bli ännu bättre hoppas jag.